Julafton

Japp, då var denna dagen avklarad. Christian åkte och jobbade i morse medans vi bara lata oss här hemma. Inga krav på något, inte ens att byta om från pyjamasen eller att frukosten skulle ätas vid köksbordet.

Oliver tyckte tyvärr att det tog otroligt lång tid innan Christian kom hem, så vi kunde åka till Lella och Svenne och äta, så tomten kunde komma någon gång.

Nere på Gläntan fanns även Eivor, Ninni, Elvira, Fabian, Hanna och Basse. Så livat blev det!

Jättegod mat och alldeles lagom att välja på, inte sådär överdrivet som det lätt kan bli när det är buffé. Jag älskar verkligen buffémat. Lella hade i år valt det som hon tyckte om och som tur var fanns syltlöken där. Något som Svenne lärt mig äta.

Fast något vi skojade om var att mjölkakörarna inte hade någon ost på bordet. Hihi men det behövdes verkligen inte. Jag blev mätt ändå.

Efter maten blev det en liten längre väntan på tomten än vi tänkt pga väglaget. Inte så konstigt när tomten hade en stor säck med paket, krokig rygg och enbart en liten lykta med sig genom skogen. Halkigt på de liggandes trädstammarna och väldigt blött hade det nog varit också. Det syntes på skor och byxor...
Men det var väl värt väntan!

Tur att tomten hade delat ut paket lite här och var i husen innan, för så mycket paket som det var så hade det nog tagit en dag till för tomten att komma fram i skogen.

Efter tomten blev det ris a la Malta eller ja, kaffe iallafall. Behövligt och gott. Sedan dags att packa in allt i bilen och bege sig hemåt, tur det inte är så långt. Oliver ville verkligen inte gå och lägga sig utan ville leka med det mesta. Så jag hoppas på att han "hinner" sova ut i morgon och inte vaknar jättetidigt bara för att leka.

Det har faktiskt känts ganska tomt utan mormor och mina kusiner idag. Men jag är så glad över att slippa stressa och åka fram och tillbaka. Måste man verkligen träffas bara för att det är julafton? Varför kan man inte träffas t.ex på trettondagen eller någon annan dag? Det är ju inte kul för någon om man ändå bara sitter och tittar på klockan och tänker på att man måste åka snart, för att hinna till nästa.

I morgon jobbar Christian igen och jag tar med mig barnen på en promenad till Eivor för att träffa Berglunds släktet igen på en liten skinksmörgås på Fageråsen.